Det här vet vi om dådet i Berlin

Putin kan få 30 000 nordkoreaner: ”Ingen bryr sig om de dör”

Under lördagskvällen hävdade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Nordkorea stod redo att skicka 30 000 soldater till Ryssland för att strida i kriget mot Ukraina. ”Sedan juni pågår förberedelser i den ryska regionen Voronezj för att ta emot dem. Nordkorea förbereder sig också för att överföra ytterligare avfyrningsramper för ballistiska missiler till Ryssland”, skrev han på X. Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling och militärexpert, förklarar att 30 000 nordkoreanska soldater skulle motsvara drygt en månads förluster för Ryssland. – Ryssland har inte helt lätt att rekrytera folk i den utsträckning som skulle behövas. Man försöker att rekrytera internationellt och när man nu har en faktisk allierad så blir det en win-win-situation dem emellan, även om det inte garanterar någon win vid fronten, säger han. ”Ingen bryr sig om de dör” Enligt Paasikivi får Nordkorea pengar, kärnteknik, vapen och inflytande i utbyte. Medan det för Ryssland handlar om annat. – Ryssland får en grupp som de inte behöver utbilda själv och som ingen bryr sig om de dör, säger han. Vid fronten har de nordkoreanska soldaterna samma roll som de ryska förbanden. – Om man skulle använda dem mer offensivt än man har gjort, ja det är klart att det är dåligt för Ukraina, men det förändrar inte förhållandet att de flesta dör när de blir upptäckta och dödade av drönare. Att öppna en ny front med bara nordkoreaner eller nånting sånt, det tror jag inte riktigt på, säger han. Trots att alla ryska trupptillskott är dåligt för Ukraina, menar Paasikivi att det inte skulle ändra situationen i grunden. – Det är bara fråga om numerär och hur djupt det här samarbetet ska vara och hur mycket Ryssland har råd med. Men visst, Ryssland har ju inga andra att luta sig mot, säger han. Gråtande Kim Jong-Un Även fast Nordkorea som land har en del att vinna på att skicka soldater i Ryssland, så har de nordkoreanska soldaterna desto mindre att tjäna på att hamna vid fronten. – Nordkoreanska soldater har ju extremt lite att säga till om. Bestämmer Kim Jong-Un och den nordkoreanska generalstaben det så åker de. Vidare förklarar han att soldaterna inte riktigt haft koll på de storpolitiska förhållandena. – De åker dit, kommer hem som hjältar, ofta döda, och Kim Jong-Un gråter vid en ceremoni, säger han. Värdefull stridserfarenhet På X varnade Volodymyr Zelenskyj för att de nordkoreanska soldaterna inte bara riskerar att skada Ukraina, utan också kan ge Nordkorea värdefull stridserfarenhet. Det är en oro som även Sydkorea tidigare har lyft, enligt Paasikivi. – Det som är anmärkningsvärt är att USA inte tidigare har tyckt att det där var besvärligt i och med att det påverkar ju dynamiken i Stillahavsregionen, säger han. Samtidigt menar han att det amerikanska agerandet inte alltid gått i linje med den uttalade prioriteringen att fokusera på Asien. – Trumpadministrationen har ju haft en rätt kluven bild till säkerhet. Man säger att det är Asien och Kina och den delen av världen som är fokus, men samtidigt så drar man bort luftvärn och andra resurser från Sydkorea och flyttar det till Gulfen då när man startar krig där.

Mellanösternexperten varnar: På väg mot ”värsta scenariot”

Läget i Mellanöstern blir allt mer spänt. Samtidigt som konflikten mellan USA och Iran fortsätter har striderna mellan Saudiarabien och de Iranstödda huthirebellerna i Jemen trappats upp. Den senaste utvecklingen oroar Mellanösternexperten Alexander Atarodi. – Just nu så är vi någonstans där i riktningen mot det här värsta scenariot, säger han. ”Mycket allvarligt” Enligt Atarodi gör det utvecklingen extra allvarlig eftersom konflikten riskerar att påverka trafiken genom Röda havet, en av världens viktigaste handelsvägar mellan Asien och Europa. – Vi har sett attacker från Jemen gentemot Israel tidigare, 2023, men det här är en ny front och mycket allvarligt för det handlar om Röda havet, handel och mycket annat. Huthirebellerna har nära kopplingar till Iran, säger Atarodi. – Det här är ett sätt för Iran att visa att man inte bara kontrollerar Hormuzsundet, vilket naturligtvis är vitalt för världsmarknaderna, för olja och gas, men också att via huthirebellerna kontrollera Mandabsundet som är oerhört viktigt för världshandeln, inte bara för olja och gas utan för global handel. USA kan trappa upp Enligt Atarodi står USA inför flera vägval. – Ett är att fortsätta attackerna. Nu har det varit paus ett par dagar. Men vi vet inte om de kommer tillbaka, säger han. Samtidigt finns risken att konflikten trappas upp ytterligare. – Det andra alternativet som USA har är att naturligtvis gå in väldigt kraftigt och eskalera, helt enkelt. Om det sker kan konsekvenserna bli betydligt större än hittills. – Då pratar vi om ett riktigt, riktigt allvarligt läge som påverkar både Hormuzsundet, regionen men också världsekonomin via Mandabsundet. Kan störa världshandeln Militärt kan huthirebellerna inte mäta sig med USA, konstaterar Atarodi. – Är det nånting vi har lärt oss är att ingen kan sätta militära krafter gentemot USA. Den saken är klar. Men han varnar för att mindre aktörer ändå kan orsaka stor skada utan att kunna mäta sig militärt med USA. – Nu har vi en situation där Iran har visat för huthirebeller att det går att störa världshandeln och hålla världsekonomin gisslan. Enligt Atarodi kan en svagare part slå mot handel, transporter och ekonomi i stället för att möta en motståndare militärt. – I händelse av att USA eskalerar kan den assymmetriska krigföringen komma in och störa både Hormuzsundet och Mandabsundet. Ser fortfarande en diplomatisk väg ut Trots den allvarliga utvecklingen utesluter Atarodi inte att konflikten kan bromsas. – Det gröna scenariot, det bästa scenariot, är inte helt uteslutet även om vi har rört oss mot det värsta scenariot. För att det ska ske måste både Washington och Teheran se nackdelarna med en fortsatt upptrappning. – De två faktorerna måste finnas på plats för att diplomatin ska komma tillbaka igen, säger Atarodi.

Det vet vi om den misstänkte terroristen

Var inskriven på avradikaliseringsprogram • ”Verkade anpasslig och foglig”

Abdul Ballout, 21, ihjälskjuten av polis

Polisen om misstänkte terroristen: Sprang mot insatsstyrkan med stickvapen