Man gripen för skärgårdsmord

Mannen greps på en ö i närheten, där han gömt sig. Efter ett kort efterföljande frihetsberövades han av polisen, enligt uppgifter till TV4 Nyheterna. Kvinnan, som var i 50-årsåldern, hittades död i en bostad i Värmdö kommun i tisdags. Helikoptrar och sjöpolis deltog i tisdagens insats, och ärendet har under veckan utretts som mord. – Omständigheterna kring dödsfallet där på plats gör att vi inleder på mord, sade polisens presstalesperson Mats Eriksson i tisdags.

Fifatoppar erkänner fel: ”Misstag har begåtts”

Varnar: Irans krav kan bli en folkrättslig katastrof

Efter månader av attacker, hot och störningar i Hormuzsundet vill Teheran nu att fartygstrafiken ska gå genom iranskt territorialvatten i stället för den farled genom Oman som använts i decennier. Det skulle ge Iran större möjlighet att kontrollera trafiken och ta ut avgifter av fartyg som passerar. – Det strider mot folkrätten. Det är oacceptabelt, säger Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet. Vill styra trafiken Hormuzsundet är en av världens viktigaste sjöfartsleder. En stor del av världens oljeexport passerar genom det smala sundet mellan Iran och Oman. Den rutt som användes före kriget hävdar Iran nu är minerad, samtidigt som Teheran motsätter sig den alternativa farled som USA tog initiativ till efter avtalet mellan länderna i juni. – Iran vill ha fullständig kontroll över alla fartyg som passerar, säger Mahmoudi. Varnar för prejudikat Enligt honom handlar frågan om betydligt mer än bara Hormuzsundet. Han menar att Iran kan försöka använda en tillfällig överenskommelse för att skapa en ny internationell praxis. – Iran hoppas att genom att tvinga andra länder att betala en avgift endast för att de passerar genom sundet göra det till en ny regel inom folkrätten, säger han. Mahmoudi påpekar att reglerna för internationella sund i dag är tydliga. – Fri passage gäller i internationella sund. Det finns bara ett par undantag och det gäller inte Hormuzsundet. Om Iran lyckas flytta fram sina positioner befarar han att andra kuststater kan vilja göra samma sak. – Det finns en risk att andra också börjar tänka på saken. ”Blir en katastrof” Konsekvenserna skulle enligt Mahmoudi inte stanna vid Persiska viken. – Det kommer att få ekonomiska konsekvenser, utan tvekan. Men framför allt folkrättsligt blir det en katastrof. Han pekar på att det finns över 150 internationella sund runt om i världen. Om fler länder börjar kräva avgifter eller särskild kontroll över sjöfarten riskerar det att påverka hela det globala handelssystemet. Samtidigt ser han få alternativ för omvärlden på kort sikt. – Det finns inget annat alternativ. Det är det som är problemet. Vi har inget militärt alternativ, vi har inget annat alternativ att få Iran att gå med på att gå tillbaka till hur det var tidigare, säger Mahmoudi.

Experterna: Så realistiskt är Zelenskyjs mål om fred före vintern

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet siktar på att få slut på kriget före vintern. Men de experter som TV4 Nyheterna har talat med är samstämmiga i sin bedömning: Ett fredsslut inom de närmaste månaderna framstår som osannolikt. – Fred före vintern tror jag är orealistiskt, säger Ann-Mari Sätre, professor i Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Så vill Zelenskyj pressa Ryssland: ”Orealistiskt” Zelenskyj har pekat på ökat ekonomiskt, militärt och diplomatiskt tryck som vägar att tvinga Ryssland till fred. Enligt den ukrainske presidenten måste Ukraina och dess allierade öka pressen genom bland annat sanktioner och angrepp mot strategiskt viktiga mål tills Kreml inte ser någon annan utväg än förhandlingar. Tidigare överstelöjtnanten Jörgen Elfving, med bakgrund bland annat som lärare på Försvarshögskolan, ser dock få tecken på att kriget är på väg mot ett snabbt slut. – För närvarande finns ingenting som tyder på ett avslut av kriget i Ukraina i närtid, varför jag bedömer Zelenskyjs uttalande som mindre realistiskt och närmast en from förhoppning, säger han. Även Rysslandskännaren Malcolm Dixelius är skeptisk. – Just nu ser det orealistiskt ut med ett fredsslut i Ukraina före vintern, säger han. Ukraina kan tvingas till eftergifter Ann-Mari Sätre pekar på att Ukraina kan behöva acceptera långtgående ryska krav för att få fred. – Det krävs att Ukraina går med på Rysslands alla krav, att de går med på att avstå från de områden som Ryssland säger sig ha annekterat. Men det räcker inte. Hon menar att Moskvas mål fortfarande är otydliga. – Hur ska till exempel ”avnazifiering” tolkas? Ryssland har i några skeden även krävt att Ukraina inte får gå med i NATO eller EU, och att nyval måste äga rum, säger Sätre. Malcolm Dixelius ser den ryska ekonomin som en möjlig väg till förhandlingar. – En akut ekonomisk kris i Ryssland skulle kunna förändra läget så att kretsen kring Putin tvingas till förhandlingsbordet utan att ha större trumf på hand än de 20% av Ukraina man nu ockuperar, säger han. Ukrainas möjliga drag Enligt honom pressas det ryska finanssystemet redan av attacker mot oljeindustrin och annan viktig infrastruktur. – Om Ukraina förmår öka det trycket under hösten kan det utlösa en situation som gör det svårt för Ryssland att finansiera ett fortsatt krig på dagens nivå, säger Dixelius. Samtidigt tror han att Vladimir Putin vill kunna presentera ett eventuellt fredsavtal som en seger. – Putin verkar inte vilja gå in i avgörande förhandlingar förrän han kan utropa någon form av ”seger” för det egna folket och inför omvärlden, säger han. Faran för Ukraina: ”Bådar inte gott” Jörgen Elfving lyfter flera tänkbara vägar till ett krigsslut: Hårdare sanktioner, utmattning hos någon av parterna, politiska förändringar eller ett växande folkligt missnöje. Ett militärt avgörande ser han som osannolikt. – Det har varken Ukraina eller Ryssland förmåga till i dag, säger han. Samtidigt varnar han för att utvecklingen på slagfältet kan gå åt motsatt håll. Han pekar på omfattande ryska robot- och drönarattacker mot ukrainsk civil infrastruktur och Ukrainas begränsade tillgång till luftvärnsrobotar. – Fortsätter detta modus under hösten och vintern i kombination med attacker på ukrainsk energi- och vattenförsörjning i ett läge där man inte får fler Patriotrobotar, då bådar detta inte gott för Ukraina.

Linn, 17, ska dö – nu ska hon på sin sista Håkan Hellström konsert

Linn von Hage, 17, från Svenljunga får palliativ vård för en ovanlig hjärntumör som spridit sig till nacke och ryggrad. På eget initiativ gjorde hon ett inlägg på sociala medier och startade en insamling för sin begravning. I inlägget berättade hon att hon ville ha en speciell gravsten som kostar mycket. Hon berättade också att hon vill att Håkan Hellströms låt "Valborg" spelas. Artisten fick nys om inlägget och i början av våren fick Linn ett erbjudande om att gå på en av hans konserter under sommaren. – Jag tackade och sa att det var jättefint, men att vi inte trodde att vi skulle ha Linn kvar på sensommaren. Men hon är ju här nu, säger Jenny Larsson. Den 31 juli kom erbjudandet igen. Nekades transport När familjen skulle boka färdtjänst till Huskvarna fick de nej från Västtrafik. De kör inte utanför länsgränsen. Istället kontaktade familjen kommunen för att få en taxi. – Vi skulle ju bara ha iväg henne. Om det så ska vara att vi får byta rullstol och bära in henne i bilen, trots att hon är skör i kroppen och det kommer göra ont på henne, säger Jenny Larsson. Familjen hänvisades till riksfärdtjänsten, men fick förklarat för sig att man då ska åka med det billigaste alternativet. I det här fallet var det buss eller tåg – något Linn inte skulle klara av. – Det finns massa människor som inte klarar av den transporten. Ska de då inte kunna leva ett liv som alla andra? Jag anser att det är diskriminerande och det gör mig väldigt arg och upprörd såklart, säger Jenny Larsson. Patrik Larsson, Linns bonuspappa, klarade inte av att säga till Linn att hon inte skulle kunna gå på konserten. Istället startade han en egen insamling. Inlägget delades 800 gånger och fick två miljoner visningar. De fick snabbt ihop de 12 000 kronor de skulle behöva för rätt transport. "Skit i byråkratin" Folk donerade inte bara pengar. Vissa privatpersoner erbjöd transport och andra skrev stöttande ord. – Man var överväldigad av folks värme. Det finns ingenting som får kortisolnivåerna att gå ner så mycket som fina ord, säger Patrik Larsson. – Jag kände ”skit i byråkratin, för demokratin fungerar verkligen”. Nu får vi hjälp av folket. Familjen hann inte boka sin egen transport innan handläggaren från kommunen ringde upp. Fyra timmar efter att insamlingen startade fick de beskedet att transporten beviljades. – Man vet ju inte vad som hände bakom kulisserna. Det kan ju vara så att vi hade tur och fick en handläggare som löste det, säger Patrik Larsson. Patrik redigerade direkt i inlägget och erbjöd återbetalning av donationerna. Vill se en lagändring Familjen är glada att Linn nu kommer få möjlighet att gå på sin första konsert, men ställer sig kritiska till de regler och lagar som sätter käppar i hjulet för patienter inom den palliativa vården. – För Linn blir det "once in a lifetime". Ska man då ta ifrån henne den på grund av en transport? säger Jenny Larsson. – Man måste gå in och se över de här lagarna för att få till en lagändring. Det kommer komma fler med barncancer som blir palliativa. De måste ju ha en bra sista tid. De måste få göra det de vill. På fredag spelar Håkan Hellström i Huskvarna, och Linn kommer vara i publiken. – Det känns helt fantastiskt att få dela den stunden med henne. För det är ju också en upplevelse som vi kommer komma ihåg att vi fick med henne, säger Jenny Larsson – Han har en sådan otrolig energi på scenen och jag hoppas att den når Linn, säger Patrik Larsson.